Recension: Chemibrasion (kemisk peeling)

Vad: Chemibrasion. Kemisk ansiktspeeling av märket Nimue som görs på salong.
Innehåll: Aktiva ämnen som Retinol, Salicylsyra (BHA), Mandelsyra (AHA), Idebenone och krusbärsextrakt (Phyllantus Emblica). Pris: Cirka 1300 kr.

Med ett hoppfullt leende på läpparna lämnar jag salong Karisma en tidig kväll. Vinglar hem på min cykel, skyld av vintermörkret, väjer häftigt för varje gatulampas avslöjande sken. Det hade du också gjort om du hade ansiktet inkletat med något som liknade senapsfärgad majonäs.

Processed with VSCO with a5 preset

Geggan jag har på mig är en så kallad Chemibrasion – en kemisk peeling av syror. Potent nog att utrota varenda pormask samt göra huden fastare, klarare och fuktigare (som på skönhetsspråk kallas ”föryngring”).

På salongen har mitt ansikte rengjorts, enzympeelats och torkats med något som stank aceton innan masken slutligen bretts på. Nu ska den få verka i upp till 6 timmar. Och förhoppningsvis utrota alla de pormaskar som ligger inkapslade under min i övrigt fräscha hy (de där vita knöliga jävlarna som känns som om de ligger en centimeter och ruvar under huden och liksom aldrig ger vika när man försöker klämma ut dem på bästa steriliserade sätt).

1 till 2 veckor ska det ta innan man ser ett slutgiltigt resultat.

Dagen efter

Vaknar faktiskt med ett ansikte som är mjukt och fylligt likt en duschsvamp som supit sig full i ett badkar. 

Framåt middagen måste jag erkänna att ansiktet börja strama som en för liten tröja. I spegeln inne i hissen på lunchen anar jag en hudflaga som vill slita sig loss vid näsan. Annars är det inte så farligt. Under kvällen hettar ansiktet, och när jag tvättar av dagens foundation från gloMinerals ser jag att jag visst är rödflammigare än vad jag trodde. Kan faktiskt urskilja gränsen mellan scharlakansrött och blekfisevitt vid hårfästet.

Dag 2

Vaknar med stramande uttorkat ansikte. Paniksmörjer med fuktgivande serum – slurp. Därefter mjukgörande olja – slurp. Sedan krämigaste crèmen jag kan hitta i badrumsskåpet – slurp. Både ser ut och känner mig som ett fjällande smörpapper. Under dagen kan jag riktigt känna hur skinnet vill slita sig loss. Smiter in på toa och ser att halva ansiktet nu ömsar. Till kvällen smörjer jag in en antiseptisk balm jag fick med hem från salongen. Ser numera ut som en inoljad tomat.  Balmen tycks aldrig sjunka in och allt möjligt fastnar i ansiktsytan: hårstrån, tröjludd, brödsmulor, min katt.

Dag 3

Numera ömsar hela ansiktet skinn.

Därunder blommar den nya huden i grisrosa.  Allt som smörjs på sugs upp på bara någon sekunder. Under dagen kan jag spegla mig i ytan av alla crèmer, lotions och oljor.  På kvällen kliar ansiktet likt ett jättemyggbett.

Dag 4

Det är nästan som att det här kräver sjukskrivning – åtminstone om man har ett socialt jobb.

Dag 5

Lugnet efter stormen… eller?

Dag 6

Halleluja! Ser inte längre ut som om jag somnat i ett solarium. Torrheten börjar övervinnas. Blänket börjar mattas ner. Viktigast av allt, det känns inte längre som huden krympt till size zero. 

2 veckor senare

Vi minns nog alla det där avsnittet av Sex and the City då Samantha gör en ansiktspeeling…

Så har jag sett ut i ungefär en vecka.

Nu har det äntligen lagt sig, bortsett från en yttorr fläck på kinden. Huden känns en aning slätare, fylligare och spänstigare. Hudtonen har jämnats ut en aning och en del röda märken från gamla finnar framträder inte lika mycket. Ungefär hälften av pormaskarna har också packat ihop och tackat för sig. Däremot spökar det fortfarande med fuktbalansen. Envisa yttorra fläckar som smular under makeupen.

Och resultatet?

Något dramatiskt slutresultat är det tyvärr inte frågan om. Det är snarare så subtilt att det är onödigt att ens försöka fånga på bild. Kanske det här är en behandling som likt så många andra salongsbehandlingar bör upprepas med någon månad emellan för ett mer tillfredsställande resultat? Kanske skulle den också göra mer för dig vars hud passerat 40 eller 50?

(edit: ”Att göra en chemibrasion” är en uppdaterad version av en serie inlägg som ursprungligen skrevs 2010 för bloggen Finslipad)

Kommentera