AHA, BHA och Retinol under sommaren?

Du har säkert hört att syror och retinol tillsammans med sol är lika med katastrof. Men måste man verkligen sluta använda sina hudvårdsälsklingar bara för att sommaren är här?

AHA (alfahydroxysyror)

Alla hudexperter vet att det yttre hudlagret (epidermis) har en viktig roll när det kommer till att skydda hudceller och DNA från solskador. Lika många hudexperter vet också att alfahydroxysyror (där glycolic acid, lactic acid, malic acid och citric acid är de vanligaste) är riktigt bra på att exfoliera bort döda hudceller. När dessa celler försvinner blir hudytan aningen förtunnad. Borde inte huden då bli mer känslig för sol?

Redan för många år sedan gjorde FDA (amerikanska läkemedelsverket) studier där testpersoner smorde in sig med 10 % glykolsyra, i stort sett varje dag under en månad. Glykolsyra är den AHA som har minst molekyler, därmed når längre in i huden och anses starkare än sina syskonsyror.

Det visade sig så klart att testpersonernas hud blev mer solkänslig. Kanske för att det aldrig är speciellt smart att dagligen smörja in så mycket som 10% AHA.  Bra att veta inför solsemestern, är att solkänslighetshöjningen la sig redan en vecka efter att testpersonerna slutat använda AHA:n.

Så vad innebär det här? 
Om du har hemskt svårt att skiljas från din favorit–AHA, gå ner till en gång i veckan och applicera inför natten. Om du däremot inte tvekar inför att byta partner, kör på en typ av syra som går under namnet PHA. Sommaren är ett utmärkt tillfälle att testa.

PHA (polyhydroxysyror)

Polyhydroxysyror (där gluconolactone och lactobionic acid är de vanligaste) är nämligen en idealisk sommarflirt. De prestererar som AHA-syror men är mer återfuktande och mindre irriterande för huden. Och hör på det här! In vitro-studier har visat att gluconolactone till och med kan skydda huden från en del av solens skadliga effekter.

När man jämförde 8 % glykolsyra med lika många procent gluconolactone, visade huden som applicerats med AHA en ökning solbrända celler, medan huden som fått PHA inte visade någon alls. Man tror att den skyddande effekten har att göra med att gluconolactone hjälper huden att fajtas mot de fria radikaler som solstrålning bildar.

Oavsett om du väljer AHA eller PHA, använd solskydd med minst spf 30 under sommaren.  Och se till att det skyddar mot både UVA och UVB (det ska stå på förpackningen).

BHA (betahydroxysyror)

Salicylsyra nämns alltid som den vanligaste BHA:n (trots att den rent kemiskt egentligen inte är en BHA). Ja, salicylsyra exfolierar huden men på ett annat sätt än AHA-syra. Den kan nämligen penetrera in i hudytans porer och lösa upp det fett som limmar ihop hudcellerna. Till skillnad från AHA som bara exfolierar på ytan.

Nej, salicylsyra ger inte solkänslighet som AHA. Jo, det är sant. Flera studier har visat att syran snarare har en viss skyddande effekt mot solens skadliga strålar.  Det gäller främst de UV-strålar som kan ge hudcancer.

När man jämförde 2 % salicylsyra med 10 % glykolsyra såg man att salicylsyran faktiskt reducerade risken för bildningen av hudcancerceller. I en nyare studie har man också sett att salicylsyra kombinerat med mineralolja (petrolatum) kan hjälpa till att blockera UVA-ljus.

Fantastiska nyheter! Men det betyder inte att en kräm med salicylsyra har samma effekt som ett renodlat solskydd. Det visar bara att du inte måste dumpa salicylsyran när sommarsolen kommer.

Vad blir slutsatsen då? 
Du bör aldrig använda BHA mer än som en behandling några gånger i veckan (oavsett om det är sommar eller inte). Det är också smartast att smörja in på kvällen. Även om salicylsyra kan filtrera bort en del av solens skadliga strålar, glöm inte solskyddet. Ett som skyddar mot både UVA och UVB med minst spf 30.

Retinol

Många tror att retinol (som är en Vitamin A-variant – en så kallad retinoid) exfolierar huden. Det gör den inte. Retinoider påverkar huden på en helt annan nivå. De är så kallat cell-kommunikativa, vilket innebär att de kan instruera hudens redan existerande celler till att producera nya celler som beter sig som unga och friska.

Så hur är det med solkänsligheten då? Jo, studier har visat att huden alldeles i början av en medicinsk retinoidbehandling blir extra känslig för solstrålar. Men att solkänsligheten avtar redan efter ett par månaders användning, lagom till att huden får sin nya friska skepnad.

Om de här studierna gäller de tuffa retinoider som finns i receptbelagda hudbehandlingar som Retin A och Acnatac, fattar man att den alldagliga retinol-smörjaren inte behöver oroa sig så värst mycket.

Retinol och de Vit A-varianterna som finns i vanliga skönhetsprodukter (så som retinyl acetate, retinyl propionate, retinyl palmitate, retinaldehyde och retinyl retinoate) är såklart inte lika tuffa för huden. Det finns också kliniska studier som visar att retinol inte alls sänker hudens så kallade MED (Minimal Erythemal Dose), som är den mängd solljus din hud kan ta innan cellerna bränner sig.

Vad som däremot är sant är att retinoider själva lätt bryts ned (oxideras) av sol. Just därför har skönhetsfabriken dille på att ta fram nya mer stabila versioner – så som retinyl palmitate, retinyl acetate och retinyl propoionate. (Att dessa inte anses som riktigt lika effektiva får bli en annan story.) Om man är beautysmart så ser man alltid till att köpa retinoider som är rätt förvarade: i en ogenomskinlig och tät förpackning med pump eller liknande så ljuset inte kan nå in.

Och slutsatsen?  
Om du är en retinol-användare som använt din älskling mer än ett par månader, kan det vara en schysst idé att fortsätta trots sommaren. Retino, boostar nämligen inte bara hudens kollagenproduktion. De kan också förhindra höjningen av collagenas – det enzym som bildas när huden exponeras för sol och som försöker bryta ned kollagen.

Mest beautysmart är att applicera retinolen till natten. Och glöm inte solskyddet under dagen (märkt både UVA och UVB och med SPF 30 och uppåt).

Källor:
Clinical, Cosmetic and Investigational Dermatology (2010)
Clinical Interventions in Aging (2006)
National Toxicology Program Tech Report (2007)

Kommentera