Din ultimata guide till syror i hudvård – del 1 – Vad är AHA, BHA och PHA?

Varsågod, första delen av din ultimata guide till syror i hudvård. Få hudvårdsämnen har sådan omedelbar effekt på din hud som hydroxisyrorna AHA, BHA och PHA. Eller lika mycket dokumenterad vetenskap i ryggen som dessa supermolekyler. Här är allt om varför syrorna förtjänar en plats i din hudvårdsrutin.

Peelar huden bättre än någon skrubb ever  

Hydroxisyror är en grupp hudvårdande ämnen som peelar bort döda hudceller som håller till på ytan av din hud. Det här hjälper huden att producera nya friska celler i snabbare takt. Du får len och fin hy med fräsch lyster. I princip omedelbart.

Det är inte det att din hud inte klarar av att skaka av sig döingarna själv. Men ju mer åren går desto längre tid tar det. Var tionde år minskar hudens cellförnyelse med ungefär 7%.

Alla hudars inbyggda system skiljer sig också åt. Så din hud kanske känns kornig och ofräsch redan efter någon dag. Då är hydroxisyror din bästa vän.

AHA, PHA och salicylsyra – de vanligaste

Det finns 4 typer av hydroxisyror:

  • Alfahydroxisyror (AHA) som glykolsyra/glycolic acid, mjölksyra/lactic acid och phytic acid.
  • Polyhydroxisyror (PHA) som gluconolactone och lactobionic acids, snällare varianter av AHA.
  • Betahydroxisyror (BHA) som citric acid, malic acid och tropic acid, som ibland även klassificeras som AHA.
  • Salicylsyra som kallas för en BHA fast den rent kemiskt inte är det.

Även om alla dessa syror peelar huden. Så har de ändå olika sätt, på olika hudtillstånd. De är dessutom grymt multitaskande.  I din ultimata guide till syror i hudvård kommer vi  snacka om de mest populära: AHAs, PHAs och salicylsyra.


AHAs (Alfahydroxisyror)

Heter i hudvårdsproduktens innehållsförteckning (INCI-namn):
glycolic acid eller lactic acid. INTE fruktsyror, sugarcane extracts eller milk acids.

AHAs, som uttalas a-hå-as och inte ah-has, löser upp proteinbindningarna som likt ett lim håller alla torra, döda celler fastklistrade vid din hudyta. Cellerna försvinner, och en ny och lenare hud kommer fram där under.   

Glykolsyra (glycolic acid) och mjölksyra (lactic acid) är de vanligaste och mest researchade AHA-syrorna. De förekommer naturligt i råvaror som sockerrör och fermenterad mjölk. Men när de används i  skönhetsprodukter är de syntetiskt framställda. Det gör dem mer stabila då de naturliga väldigt lätt bryts ned. 

Glycolic acid = multitaskande anti-age syra

Glykolsyra är superstjärnan inom AHA, med den tyngsta researchen i ryggen. Den har också det mest dramatiska resultatet. Det är tack vare sina pyttesmå molekyler. De gör så att syran kan tränga igenom din hud lättare än andra AHA-släktingar.

En drös studier visar att glykolsyra även kan ha andra superegenskaper. Som att:

  • Påverka din huds fibroblaster så att de maxar nybildningen av kollagen. Vilket efter 4-6 månader kan betyda fastare och slätare hy. En slags antiwrinkle-effekt.
  • Öka din huds inbyggda förråd av hyaluronsyra, en fuktbindande supermolekyl som kan attrahera och hålla kvar upp till 1000 gånger mer vatten än sin egen vikt. Du får en mer återfuktad och plumpad (fylligare) hud.
  • Hämma enzymet tyrosinas från att bilda pigment i din hud. Och därmed behandla vissa hyperpigmenteringar på liknande sätt som blekningsämnet hydrokinon (som tyvärr är förbjudet i kosmetika i Sverige).

Lactic acid = AHA för nybörjare

Mjölksyra har större molekyler och penetrerar därför inte lika långt in i din hud. Man kan säga att den peelar på ett snällare sätt. Betydligt bättre för dig med känslig hy.

Men syran har också ett kort i rockärmen. Nämligen sin starkt återfuktande personlighet. I sin naturliga form hittar du den redan i din huds kemiska sammansättning. Där den jobbar på avdelningen som binder fukt.  

I hudvårdsprodukter, där den är syntetisk, får den därför oftast agera fuktbindare. Den håller då till i mitten eller slutet av innehållslistan.


PHAs (Polyhydroxisyror)

Heter i hudvårdsproduktens innehållsförteckning (INCI-namn):
Gluconolactone, lactobionic acid.

PHA-syror och AHA-syror är typ kusiner. Man kan säga att PHA är andra generationen AHA. De två vanligaste polyhydroxisyrorna är gluconolactone och lactobionsyra. De exfolierar din hud på liknande sätt som AHAs. Men vad som skiljer dem är att PHAs har större molekyler och därför penetrerar långsammare. Vilket ger mindre hudirritation.

PHA är knappast nytt. Syrorna upptäcktes redan på 70-talet av samma doktorer som en gång upptäckte AHA-syrornas hudvårdande egenskaper. I många år satt PHA-syrorna låsta i ett patent av hudvårdsföretaget Neostrata. De användes i företagets egna hudvårdslinje Excuviance. Medan andra som ville använda syrorna fick punga ut för en dyr licens.

Sedan patentet gick ut har PHAs fått en riktig revival. Nu vill vart och vartannat beautybrand stoppa PHA i sina hudvårdsserier.  Är PHA-syror kanske till och med bättre än AHAs? Det finns en del studier som tyder på det. Men de är fortfarande inte lika avgörande som de som finns om AHAs. 

Multifunktionell snällsyra som tävlar mot AHA

PHA är inte bara snäppet snällare mot huden än AHA. Utan också multifunktionella. Studier har visat att:

  • PHAs, till skillnad från AHAs, inte gör din hud känslig för sol. Istället fungerar syrorna som antioxidanter. De fajtas mot onda fria radikaler som framkallas av UV-ljus, och som i sin tur försöker attackera din huds celler så de åldras i förtid.
  • Gluconolactone kan hålla 3 gånger mer vatten än sin kusin lactic acid, och lactobionsyra så mycket som 10 gånger mer än kusinen glykolsyra. PHAs är med andra ord mer fuktbindande än AHAs.
  • PHA-syror kan bekämpa något som kallas “glycation”. En dum kemisk process som, i takt med att du blir äldre, bryter ner din huds kollagen, försämrar läkeprocessen och orsakar torrare och slappare hud med fler rynkor. 
  • Gluconolactone kan döda finnar lika bra som det välkända aknemedlet bensoylperoxid. Minus den uttorkande och hudretande effekten som bensoylperoxid har. 

Salicylsyra (en BHA men ändå inte)

Heter i hudvårdsproduktens innehållsförteckning (INCI-namn):
Salicylic acid. The one and only! INTE salix alba extract eller white willow extract.

Först ett vanligt missförstånd: Man säger att salicylsyra (som också heter 2-hydroxibensoesyra) är en BHA (betahydroxisyra) trots att den rent kemiskt inte är det. Troligen har det att göra med att salicylsyra en gång marknadsfördes samtidigt som beautyprodukter med BHA-syror blev populära på skönhetsmarknaden. Idag är missförståndet så utbrett att även dermatologer och kemister klassar salicylsyra som en BHA.

Salicylsyra har sitt ursprung ur medicinalväxten vitpil (salix alba). Acetylsalicyslyra, huvudämnet i antiinflammatoriska värktabletter som Ipren, är en kemiskt modifierad version av salicylsyra men har andra egenskaper.

Till skillnad från vattenälskande AHAs, är salicylsyra fettlösligt. Syran trivs bäst där det finns hög talgkörtelproduktion. Medan AHA bara kan exfoliera din hudyta, penetrerar salicylsyra in i dina porer och löser upp den propp av sebum (hudfett) och döda celler som är på väg att bilda en pormask

Men det är inte de enda superkrafterna syran har. Den kan även:

 

Stay tuned för del 2: Så väljer du rätt syra för din hud, samt hittar den bästa syraprodukten. Följ I’mPerfect på Facebook så missar du inget.


Källor:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3047947/

https://exuviance.ie/clinical-studies/

Cosmetic Dermatology, Second Edition, 2016

www.futurederm.com

Kommentera