Hårlära – the basics

Här kommer en snabblektion i hårlära. Lite om ditt hårs anatomi, kemi och vad det gör där på huvudet. 

What the hair!?

Huden, ja vi börjar med den. Huden är kroppens största organ och har som viktig uppgift att skydda vår kropp och bidra till vätskebalans och värmereglering. Håret däremot. Är inget organ. Det är snarare en död utväxt av kroppen.

Men för att vara död (åtminstone den del av håret som sticker ut från hårbotten) är håret riktigt j*vla supreme. Ett friskt hårstrå kan (lite som en gummisnodd) sträckas ut upp till 30 % och bounca tillbaka. Den kan absorbera sin egen vikt i vatten. Och ett huvudomfång med starkt hår sägs till och med kunna bära en vikt på 23 ton innan det skulle gå av.

Nu koncentrerar vi oss på huvudsvallet.

via GIPHY

Hårstråets yttre och inre

Hår består av det svavelhaltiga proteinet keratin. För att bli extra geeky, så är keratin långa polypeptidkedjor av ihopbundna aminosyror. Om du är det minsta intresserad av vård för hår och hud (och det ÄR du om du läser den här bloggen), så kommer termer som peptider, aminosyror och protein dyka upp många gånger i framtiden.

Om vi tar ett av dina hårstrån, slicar det rakt av och kikar på det genom ett mikroskop ser vi att det består av två eller tre skikt. Kutikula (cuticle), cortex och, ibland, medulla. Inte alla hår har en medulla, till exempel bara grövre hår och gråa hår, medan exempelvis fina hår saknar det.

Kutikula/Fjällskiktet (Cuticle)

Är hårets yttersta skikt som består av flera lager överlappande fjäll av keratin. Fjällen är genomskinliga (lite som på en fisk) och, om håret inte är skadat, bildar de en ljusreflekterande yta som ger dina lockar snygg lyster. Olika hår har olika tjocka fjällskikt. Exempelvis har asiatiska hår betydligt fler fjäll än skandinaviska hår. Medan afrikanska hår har tunnast fjällskikt vilket gör dem mer ömtåliga.

Om hårstråets yta skadas så att fjällskiktet ruggas upp, samlas det lätt damm och fettrester i ojämnheterna. Håret blir snarare matt än glansigt. Att borsta och kamma, inte minst när det är vått, sliter på fjällskiktet. Det gör också föningar, tångningar, färgningar, blekningar, hårdhänta tuperingar, snäva frisyrer typ flätor, sol och vatten. Det är när fjällskiktet förstörts helt som vi säger att håret är slitet. Hårtoppar som helt saknar fjäll kallar vi kluvna och enda lösningen är att klippa bort dem.

Smartaste sättet att dämpa all friktion håret utsätts för, och dra ner på risken för slitningar, är att använda balsam och värmeskydd.

Cortex

Utgör den största delen av hårstrået, och består av fibertrådar av keratin som gör strået starkt och elastiskt.

Här bor också pigmentcellerna eu-melanin (svart-brunt) och pheo-melanin (gul-rött) som ansvarar för våra hårfärger. Med tidens gång minskar pigmentcellerna sin färgproduktion. När du är tillräckligt gammal blir ditt hår grått eller kanske till och med vitt.

Hårets bindningar

Allt keratin hålls ihop av tvärgående bindningar som ger hårstråna spänst. Bindningarna är olika starka och står emot slitage på olika sätt.

De svagaste, vätebindningarna, bryts av vatten men kopplas ihop igen när håret torkat. Jonbindningarna bryts också av vatten och ett förändrat PH-värde, men går samman igen när allt är torrt. Svavel- och disulfidbindningarna är starkare och kräver produkter med tuffa kemikalier som ammoniumtioglykolat för att gå isär och fixeringsvätska för att slutas ihop. Peptidbindningarna är de allra starkaste och går de av så bryts hårstråna helt enkelt. För mycket värmeverktyg och kemiska behandlingar, typ blekning, är största orsaken till att det händer. Och inget (inte ens Olaplex eller annan dyr keratin treatment på salong) kan laga dem.

Hårsäcken och roten

Om vi nu följer hårstråt hela vägen in i hårbotten, och in under huden, så kommer vi till hårsäcken (follicle). Hårsäckarna är helt enkelt små fickor i huden där det växer ut en eller flera hårstrån.

Hur många hårsäckar vi har och hur de ser ut är genetiskt bestämt och varierar. Antalet hårsäckar påverkar vår hårtäthet (på frisörspråk “densitet”). En person med färre hårsäckar har tunt hår, medan en annan med fler anses ha tjockt. Hårsäckarnas storlek avgör strånas tjocklek – grova hår eller fina hår. Hårsäckarnas form bestämmer hur håret ska växa ut – i skruvar, spiraler, vågor, eller rakt.

Inne i hårsäcken sitter hårroten. Den omges av rotpapillen som pumpar vitaminer, mineraler och tillväxthormoner till hårsäckarna via små blodkärl. Hormonerna reglerar hårets tillväxt och struktur.

Omkring säckarna finns även talgkörtlar kopplade. Deras uppgift är att tillverka sebum (fett) som ska fungera som smörjmedel och skydd för både hud och hår. Om körtlarna, på grund av obalans, pumpar ut fett för snabbt upplever man att man lätt får fett hår. Om talgkörtlarnas gångar skulle proppas igen med döda hudceller, smuts och fett så får man pormaskar.

Hårstrået växer

Slutligtvis. Hårstråt föddes i pulpan, basen av hårsäcken. Därefter har det pressats uppåt i olika växfaser. Det har tagit 4-13 veckor att växa inifrån hårsäcken tills det synts i hårbotten. Den del av strået som passerat huden och väl är synligt består av keratinceller som dött.

Allt hår på ditt huvud växer i olika faser. Hade det istället växt i samma takt hade du fått gå utan hår med jämna mellanrum.

Hår växer i 3(4) faser, som likt årstider, är cykliska.

  1. Anagen fas (växfas)
    Hårsäcken producerar keratin, alltså hår. Det pågår under 2-6 år.  Det är nu håret växer som mest, ca 1 cm i månaden. Av håret på ditt huvud är 80-90 % i tillväxtfas.
  2. Katagen fas (övergångsfas)
    Nu börjar hårpulpan som bildar håret att dra ihop sig. Samtidigt bryts hårroten ner. Det här pågår under några veckor.
  3. Telogen fas (viloperiod)
    Nu är håret i full blom kan man säga. Men eftersom hårpulpan inte längre är aktiv kommer håret antingen ramla av eller puttas bort av ett nytt hårstrå som är på g. Ca 10-15 % av håret på ditt huvud är ALLTID i den här fasen. Därför tycker du att du tappar för mycket.

Kommentera