Hudskolan (del 1) – Huden strax under ytan

Huden är kroppens största organ. Den reglerar vår vattenbalans och temperatur, förmedlar sinnesintryck (som smärta) och kommunicerar (tex rodnar). Huvudsakligen är huden designad för att skydda oss från skadliga intrång av bakterier och andra dåliga ämnen.

Huden har 3 lager

  1. Epidermins (överhuden)
    Det yttre lagret, där döda hudceller samlas och vi peelar bort dem.
  2. Dermis (läderhuden)
  3. Hypodermis (underhuden)
    Det som binder ihop huden med resten av kroppen.

I varje hudlager äger biokemiska processer rum, unikt designade för att klara av speciella uppdrag, som till exempel cellförnyelse, självläkning och underhåll av hudens “ungdomlighet”.

Vi börjar med det yttersta lagret.

Epidermis (överhuden) 

Hudens yttersta skikt, och keratinocyternas fäste. Keratinocyter är hudceller som består av keratin och det är dessa som är förprogrammerade att dö, och peelas bort av oss.

Det är här i epidermis som majoriteten av alla hudvårdsprodukter kan påverka. Iallafall om du frågar en kemist, som tar fram hudvårdsprodukter, eller en dermatolog, med medicinsk expertis på huden (mer om det i Hudskolan del 2).

Överhuden består i sin tur av fem olika lager, där de mest intressanta är det yttersta hornlagret (sexigt kallat Stratum Corneum) och det djupaste tillväxtlagret (lite tristare kallat Basalcellslagret eller stratum basale). 

Stratum Corneum (hornlagret) och hudcellernas vandring

Den hud vi sminkar och smörjer in är hornlagret (Stratum Corneum), i själva verket en enda sammansättning av hudceller som dött. Hornlagret har direktkontakt med yttervärlden och blir därför vårt första omedelbara skydd mot hårda stötar och ilskna bakterier (dessutom gör den huden i princip vattentät).

Hornlagret med döda hudceller (keratinocyter)

Huden jobbar fulltid, dygnet runt med att förnya sig. Keratinocyterna föds i tillväxtlagret och vandrar sedan uppåt tills de slutligen når hornlagret. Där flagnar de av med tiden, eller så peelar vi av dem, och de ersätts automatiskt med nya som ligger dem i hälarna. Ju äldre vi blir desto längre tar den här hudcellsvandringen, och vi upplever snabbare en glåmig, matt eller kornig hud.  I 40års-åldern sägs det ta ungefär en månad för hornlagret att förnya sig, men en AHA-peeling kan skynda på.

De magiska lipiderna och hudbarriären

På vägen upp mot ytan har keratinocyterna sällskap av fettceller som kallas lipider. De följer med som både stötdämpare och för att bevara fukten så hudcellerna inte torkar ut. I ett gränsland till hornlagret stannar sedan lipiderna och bildar ett hydrolipidlager av skyddande fett (de är ju trots allt fettceller), medan hudcellerna förhornas och dör. Om hornlagret skulle vara en tegelmur, där hudcellerna är tegelstenar, så är lipiderna murbruket.

Hydrolipidlagret som bildats i överhuden är hudens skyddande barriär. Det består alltså av lipider, med andra ord fettliknande och fuktbindande ämnen, som glycerin, kolesterol, ceramider, fria fettsyror, triglycerider och squalene. Lagret är som en tunn film som håller huden smidig men också skyddar från onda bakterier och ämnen. Här bor också en stor grupp snälla svampar och bakterier som tillverkar syror, så som mjölksyra, för att köra bort onda bakterier som inkräktar. Syrorna bidrar till en sur miljö (ett lågt PH-värde) så att de goda ska frodas och de onda bekämpas (de föredrar nämligen ett högre PH).

Skulle man förstöra hudbarriären (med hjälp av tex starka ämnen, för mycket tvätt eller ett stört PH-värde) kommer hudens celler mista all den fukt och de essentiella substanser som behövs för att de ska hålla sig friska och starka. Mer konkret skulle det innebära att huden inte klarar av att hålla fukt, utan blir torr och känslig och lättirriterad. Det skulle också göra det lättare för dåligheter att ta sig in i huden, och en redan lättirriterad hud skulle gå bananas med finnar eller eksem eller både och.

Att skydda hudens barriär är omöjligt. Eftersom den tar skada av miljön vi lever i – solljus, syre, utsläpp, föroreningar, klimat, väderväxlingar, torr luft, rökning, alkohol, irriterande kemikalier, starka hudvårdsingredienser och för många hudvårdsprodukter.

Det är heller inte nödvändigt att behöva försvara ett redan inbyggt försvar. Om ett dåligt ämne trots allt skulle penetrera, för att barriären är tillfälligt försvagad, så finns så kallade langerhanska celler (immunceller) redo att fånga inkräktarna. De elaka ämnena bryts ner i cellen och resterna fraktas sedan till immunförsvaret, som i sin tur reagerar genom att skicka ut fler immunceller till huden.

Men även om vi inte behöver skydda hudbarriären. Är det mest fundamentala i en smart hudvårdsrutin att vara snäll mot den (mot huden över huvud taget). Mer om det längre fram.


Nästa gång ska vi prata om hudens kanske häftigaste lager – det osynliga dermis. To be continued…

Kommentera